Rådgivning
Personlig assistans för barn
Personlig assistans är en insats enligt LSS. Den kan bli aktuell när ett barn har en varaktig funktionsnedsättning och behöver hjälp med sådant som räknas som grundläggande behov, och ibland även med andra personliga behov.
När det gäller barn görs alltid en bedömning där man skiljer på barnets hjälpbehov på grund av funktionsnedsättningen och det som vårdnadshavare normalt hjälper barn med i samma ålder. Det senare brukar kallas föräldraansvar eller föräldraavdrag.
Kommunen eller Försäkringskassan: vem prövar
Vilken myndighet som prövar beror främst på omfattningen av barnets grundläggande behov.
• Om barnet i genomsnitt behöver hjälp mer än 20 timmar per vecka med grundläggande behov prövar Försäkringskassan rätten till assistansersättning.
• Om behovet är mindre än 20 timmar per vecka vänder man sig i stället till kommunen för personlig assistans enligt LSS.
Grundläggande behov enligt LSS
Vid en utredning börjar man med att titta på de grundläggande behoven. I LSS räknas dessa upp, bland annat:
• Andning
• Personlig hygien
• Måltider
• Av och påklädning
• Kommunikation med andra
Sedan 1 januari 2023 finns också två grundläggande behov som handlar om förebyggande stöd vid psykisk funktionsnedsättning och stöd som avser egenvård vid vissa medicinska tillstånd, under särskilda förutsättningar.
Hur timmar bedöms i praktiken
Timmar bedöms utifrån hur vardagen faktiskt ser ut. Det brukar hjälpa att beskriva behoven konkret, moment för moment:
• Vad barnet behöver hjälp med
• Hur ofta det händer och när på dygnet
• Hur lång tid momenten tar
• Om hjälpen kräver att en vuxen finns nära hela tiden, eller i vissa situationer
Föräldraansvar och föräldraavdrag
När ett barn utreds ska man räkna bort det som normalt ingår i vårdnadshavares ansvar för barn i samma ålder. Det görs med schabloner som varierar med barnets ålder.
Schablonen för föräldraavdraget inom assistansersättningen halverades från och med 1 januari 2025.
En enkel förberedelse inför utredning
Många upplever att det blir lättare att få en rättvisande bedömning om man förbereder en tydlig bild av vardagen, till exempel:
• En kort vardagslogg under en eller två veckor
• Underlag som beskriver funktionsnedsättningen och konsekvenser i vardagen
• Om det är relevant, kompletterande information från förskola eller skola
Om ni får avslag eller färre timmar än ni bedömer behövs
Beslut går ofta att begära omprövning av och i många fall att överklaga. Då brukar det vara extra viktigt att beskriva konkreta situationer och varför hjälpen behöver ges på just det sättet och i den omfattningen.
