Grundläggande behov enligt LSS: vad innebär det egentligen?
Den som söker personlig assistans stöter förr eller senare på begreppet grundläggande behov. Det är ett av de viktigaste orden i hela regelverket kring LSS, men det förklaras sällan på ett sätt som känns begripligt i vardagen. I den här artikeln går vi igenom vad grundläggande behov faktiskt betyder, varför det spelar en så stor roll för rätten till assistans, och hur det hänger ihop med övrigt stöd i vardagen.
Kort om LSS och personlig assistans
LSS, lagen om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning, ger rätt till olika former av stöd för att kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. Personlig assistans är en av insatserna i lagen, och den är tänkt för människor med omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar som behöver hjälp med sådant de flesta av oss tar för givet.
För att över huvud taget komma i fråga för personlig assistans krävs att man har hjälpbehov inom minst ett av det som lagen kallar grundläggande behov. Det är alltså en förutsättning, inte bara en detalj i utredningen.
Vilka behov räknas som grundläggande?
Grundläggande behov är sådana behov som är mycket personliga och som kräver ingående kunskap om just den person det gäller. Enligt lagstiftningen och den praxis som vuxit fram räknas följande som grundläggande behov.
Personlig hygien handlar om hjälp att tvätta sig, duscha eller bada, sköta tandvård och håravård samt hjälp vid toalettbesök.
Måltider omfattar hjälp att äta och dricka, till exempel att mata någon eller ge stöd vid sondmatning. Inköp och tillagning av mat räknas normalt inte hit, utan hör till andra personliga behov.
Av- och påklädning handlar om hjälp att välja och ta på eller ta av kläder, en till synes enkel syssla som för många är en viktig del av den personliga integriteten.
Att kommunicera med andra gäller stöd för den som inte kan göra sig förstådd på egen hand, till exempel genom alternativ och kompletterande kommunikation eller hjälp av en person som känner personen väl.
Andning omfattar tillsyn eller aktiv hjälp med andningsvägarna för den som har en funktionsnedsättning som påverkar andningen.
Annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om personen med funktionsnedsättning är en bredare kategori. Hit hör till exempel sondmatning, kateterisering eller annan medicinsk hjälp som kräver att den som hjälper till verkligen känner personen och vet hur just den situationen ska hanteras.
Gemensamt för alla dessa behov är att de handlar om mycket privata och integritetskänsliga delar av vardagen. Det är just därför lagstiftaren har valt att lägga särskild vikt vid dem.
Varför spelar grundläggande behov så stor roll?
Grundläggande behov fungerar som en dörröppnare i systemet. Har man inget hjälpbehov inom någon av dessa kategorier har man normalt inte rätt till personlig assistans, oavsett hur stort det samlade stödbehovet i övrigt är. Har man däremot ett grundläggande behov öppnas möjligheten att också få hjälp beviljad för andra personliga behov, som att handla, laga mat, sköta hemmet, komma ut och delta i fritidsaktiviteter eller arbeta.
Grundläggande behov avgör också vem som ansvarar för kostnaden. Om de sammanlagda grundläggande behoven bedöms uppgå till mer än 20 timmar i veckan är det Försäkringskassan och staten som betalar assistansersättningen. Ligger behovet under den gränsen är det i stället kommunen som ansvarar för insatsen. Gränsen handlar alltså inte om hur mycket assistans man totalt sett behöver, utan specifikt om omfattningen av de grundläggande behoven.
Väsentlig del av behovet
Ett begrepp som ofta dyker upp i utredningar är väsentlig del av behovet. Det handlar om att bara den tid som faktiskt går åt till att utföra själva den grundläggande hjälpen räknas in, inte hela den tid en aktivitet tar. Om ett duschbesök tar trettio minuter men bara en del av den tiden kräver aktiv, fysisk hjälp, är det den delen som bedöms som grundläggande behov. Resten kan i stället räknas som ett annat personligt behov.
Det gör att en noggrann och konkret beskrivning av hur hjälpen faktiskt ser ut i vardagen är viktig i en utredning. Det räcker inte att säga att man behöver hjälp med hygien i största allmänhet. Det behöver framgå vad hjälpen består av, hur den går till och varför den kräver just den här typen av stöd.
Om man inte har grundläggande behov
Att inte ha ett grundläggande behov innebär inte att man saknar rätt till stöd över huvud taget. Det finns andra insatser inom LSS, liksom stöd enligt socialtjänstlagen, som kan vara aktuella beroende på situationen. Personlig assistans är bara en av flera vägar till stöd, och vilken insats som passar bäst beror alltid på den enskilda personens behov och livssituation.
Sammanfattning
Grundläggande behov är kärnan i bedömningen av rätten till personlig assistans. Det handlar om mycket personliga behov som personlig hygien, måltider, av- och påklädning, kommunikation, andning och annan hjälp som kräver ingående kunskap om personen. Har man ett sådant behov öppnas dörren till assistans, och omfattningen av det avgör både vilket stöd man kan få och vem som ansvarar för att betala för det.
Att förstå begreppet är ett bra första steg, men varje situation är unik och bedömningarna kan vara komplexa. Vill du prata igenom din eller en anhörigs situation är du varmt välkommen att höra av dig till oss på Björka Assistans. Vi hjälper gärna till att reda ut vad som gäller och vad nästa steg kan vara.
